Many will travel to hear you speak...

Oj, vad det är mycket pyssel som gäller för mig nu. Jag håller på och stickar på min klänning så fort jag får tillfälle. Men idag la jag den vid sidan och har virkat en figur ikväll istället. Jag behövde prova på en virk-teknik som jag aldrig provat förut, så att jag kan lära ett par elever i veckan. Det var sjukt kul att virka och den resultatet blev en liten rosa filur..

Vad har hänt annars då? Jo, i lördags var vi på middag hos Petters arbetspolare och det var himla trevligt. Det var himla bar mat, som vi alla skulle laga ihop. Jag såg till att jag hamnade i gruppen som skulle göra det lättaste. Efterrättsgruppen såklart, så det blev en ganska så god cheesecake.

En annan sak som var rolig i lördags var att vi alla fick varsin fortunecookie. Detta var nåt nytt för mig och i min kaka så stod det en gammal klassiker att " Good luck will soon come your way". Men Petters var mer intressant "Many will travel to hear you speak". Det är ju faktiskt sjukt roligt, jag bara undrar vilka som ska resa hit för att höra Petter tala och vad sjutton ska han prata om egentligen?

Why me??

Jag undrar lite varför det på sista tiden är så att vissa personer runt omkring mig känner för att dela med sig av sina privata grejer för mig. Nu snackar jag alltså om sådana människor jag inte alls känner eller människor jag aldrig träffat förut. I fredags träffade jag en kvinna i en reception och hon kände bara lite spontant att berätta om hela hennes kommande fredagskväll. Hon berättade om vad alla på hennes arbete skulle göra på kvällen och vad dom skulle äta och att det var fest på gång. Detta var alltså inte alls något vi hade diskuterat eller ens var i närheten av av prata om. Jag skulle typ bara säga mitt namn, men ändå kände hon bara för att helt spontant berätta om hennes kväll..

Och igår på körskolan när jag skulle skriva in mig så började kvinnan i den receptionen lätta sitt hjärta för mig. Vi stod och pratade om hur det funkade på körskolan när hon helt plötsligt började prata om strykbrädan hon hade köpt på rea på sin lunchrast. Hur vi hamnade i den diskussion har jag ingen aning om och ska jag vara ärlig var jag inte så värst intresserad av att diskutera hennes strykbräda. Jag var ju mest intresserad av mina nya trafikböcker. Men jag kände att det inte var läge att säga att jag inte var så intresserad av strykbrädan, så jag ställde ett par frågor om hennes inköp. Och damen lös verkligen upp och hon hade nog kunnat diskutera strykbrädor hela kvällen om det inte varit så att det var fler personer som ville ha hjälp på körskolan. Så det var inte bara nya böcker jag gick därifrån med utan även en ny bästis.

Men än är det bara tisdag och frågan är väl hur många fler nya bästisar jag lyckas få innan veckan är slut? Varför är det så att vissa människor har ett större behov att berätta ytterst intressanta saker för mig? Någon som har ett bra svar på det kanske?

Garagesale och syjunta..

Igår startade jag min lördag med att gå ner på stan och kolla in garagesalen på Magasinsgatan. Det var massa affärer som sålde massa plagg för 3o-40kronor. Jag var i himlen kan ni kanske förstå. Jag fyndade några klänningar för 30kr styck och ett gäng örhängen för en tia styck. Kalas. Mitt dyraste köp var en ring för 100kronor. Man kan tycka att det kanske var lite dyrt i jämförelse med mina andra fynd. Men hon som sålde ringen blev typ min nya bästis, vi fann varandra direkt och pratade knappar och secondhand jackor och annat viktigt. Hon bjöd in mig i hennes butik och jag gick därifrån med hennes kort, så jag var nöjd. Så en ring plus en bästis för hundra kronor skulle jag definitivt kalla för ett fynd. Vi avslutade den perfekta shoppingturen med ett glas vin på Järnis..

Sen var det bara att gå hem och möta upp Emma, vi hade en sy-date skulle man kunna kalla det. Vi hade många olika sy-projekt att genomföra innan bebisen kommer. Vi hann med massa och medans Emma satt och sydde i tryckknappar för hand så stickade jag på min klänning som jag har börjat på. Jag bara satt och njöt och jag berättade för Emma om att man skulle kunna säga att detta var den där syjuntan jag alltid velat ha sen jag var liten. Ni vet den där gången jag har berättat om, när jag bjöd hem tjejerna i klassen på syjunta och dom skulle ta med ett handarbete. Men det visade sig att alla bara kom för fikat och ingen hade med sig något handarbete. Men denna gången Emma sydde för hand och jag stickade, det kallar jag för en riktig syjunta.

Avslutningsvis var det en riktig finfin lördag.. Emma sydde så mycket så att hon var tvungen att sova över här. Jag varnade henne om att jag tydligen har börjat snarka, men i morse sa hon att jag inte alls hade snarkat. Jag hade däremot sjöngt en liten sång för henne istället. Där ser man, vissa får en sång och vissa får snarkningar. Men slutsatsen av det är väl ännu en gång att jag är lite av en rockstjärna i botten. Kan inte ens hålla mig ifrån sången när jag sover..

Kaffe i plastmugg, croissant i påse och 100 anekdoter...

.. detta var några av sakerna som upplevdes igår. Det var som sagt dags för handledarkurs för mig och min kära handledare Karin. Kursen skulle vara på 3 timmar och det hade utlovats fika. Jag och Karin var där i god tid och efter lite förflyttningar så satt vi sen finfint. Vi hade en väldigt trevlig lärare som föreläste och jag kände att nu jäklar är vi på gång.

Efter sådär 2 timmar var det dags för fika och spänningen var olidlig skulle man kunna säga. Vi hade båda tänkt att det skulle nog bli en himla bra och smarrig fika. men tji fick vi när det serverades en liten croissant i en liten påse. Men den var ändå helt okej, det var en liten gnutta choklad i den också så jag var ganska nöjd.

I 5 minuters pausen stiftade vi även bekantskap med en gammal kollega till Karin som nu jobbar här nere på Beefan. Efter att vi småsnackat lite vågade vi ta upp den viktiga frågan, varför det inte går att få sig en Hotshot på Beefan? Han blev ju lite ställd och förklarade att han inte hade haft en flaska Gailliano där på väldigt länge. Men han lovade att han nu skulle köpa in en flaska, så att vi kunde få våran kära hotshot när vi tittar förbi nästa gång.

När pausen var slut var det dags att lyssna lite till på föreläsningen. Våran kära lärare hade så många anekdoter att berätta så han drog över på tiden i typ 30minuter. Men ingen av oss vågade resa på sig, så vi satt snällt kvar och lyssnade. Till slut sa vi tack och hejdå och jag och Karin traskade hemåt och var väldigt nöjda med att vi var i gång. Karin hade fått en bok och jag en mapp. Vi gick stolta och höll i våra nya saker och började planera våran körning..

Så nu är det bara att skriva in sig på måndag och sätta igång med teorin. Och ni ska veta, jag är peppad som tusan. Sjukt peppad...

Första steget..

Idag var det dags för mig att ta första steget mot körkortet. Jag har alltså varit på min första kurs på körskolan. Jag är ganska trött nu efter alla dessa timmar, så jag ska berätta mer imorgon om hur det var för mig och Karin ikväll..

Jag kan ju bara avslöja lite att vi troligtvis har fixat att det inom en snar framtid kommer säljas hotshots här nere på beefan..

Nu kör vi igen..

Det har nu gått ungefär 2 veckor sen jag var här sist och jag känner nu att det är dags att köra på igen. Jag har insett att jag vill det här, jag vill fortsätta hänga här. Ibland kanske det bara är bra med en liten paus.. Men nu är det slutpausat ska ni veta.

Vad har hänt sen sist då? Ja, jag har varit förkyld som fan och förkylningen verkar inte vilja ge sig. Så nu går jag in i 3:e veckan med att låta som Bonnie Tyler och det kanske bara är att gilla läget. Jag kanske har blivit sån nu, kan det vara så att jag för alltid kommer låta som Bonnie Tyler? Eller kanske mer som Lillbabs? Men man kanske inte ska klaga..

Annars har det varit ganska så fullt upp. Det har firats lite födelsedagar, både Martin och Hanna Is har fyllt 30 så det har varit lite fest dom senaste helgerna.. Idag fyller min kära syster år så det är bara att gratulera henne.. Massa grattis till dig Nina!

En annan sak som är lite ny för mig, är att jag tydligen har börjat snarka. Jag vet, det är väldigt konstigt. Men det kanske har med den där förvandlingen till Lillbabs att göra eller så är det bara så att det är payback-time. Efter alla år så ger jag igen på Petter..

Ha det fint alla sparvar, så ses vi väldigt snart igen...

Det ska vara en första gång för allting..

Idag var jag ute på min första svampplockar-promenad. Jag tyckte faktiskt att det var väldigt trevligt och kul. Jag hittade ju faktiskt ganska många..

Jag finns fortfarande....

Ja, jag finns kvar.. Som de flesta vet så har det varit ganska mycket på sista och jag har inte haft varken tid eller lust för att blogga. Sorry. Ett tag framöver tänker jag fortsätta bete mig som en barnunge och gå runt och tycka att livet är orättvist ibland. Jag kan inte rå för att jag känner mig som en trotsig 5åring som tycker att allt är piss ibland.. Men förhoppningsvis så försvinner den känslan mer och mer..

Jag vacklar fram och tillbaka om jag ska fortsätta med bloggen eller om jag nu har gjort mitt och ska sluta med den här.. Jag älskar bloggen, men jag vet inte om jag har så mycket att ge er längre. Ni är och kommer alltid vara mina speciella sparvar och jag hoppas att jag ska få upp min blogg-glädje igen snart.. Kanske att den glädjen infinner sig redan till helgen.. Who knows??

Snart helg igen..

Ja, jag vet. Jag har varit helt kass på sista sidan med att uppdatera bloggen. Denna veckan skyller jag på att det har varit fullt ös i skolan.

Imorgon är det äntligen fredag igen och det kommer nog bli en bra dag i skolan. Imorgon börjar jag dock med lite nya arbetsuppgifter, jag ska vara med och sätta upp en musikal i skolan och det ska jag jobba med varje fredag denna terminen. Det är helt okej att skratta här om det nu är någon som är sugen på det. Jag håller med om att det är sjukt roligt, men jag ska ta detta på största allvar, som jag såklart gör med alla mina arbetsuppgifter.. Självklart får ni höra hur det går..

Helgen som kommer ska spenderas på Orust och det ska bli himla bra.. Petter är peppad inför helgen då han bestämt att han ska äta surströmming på lördag, men jag tror jag hoppar det faktiskt..

Ha en fin fredag alla sparvar..

2 års dag..

I dag säger vi grattis till min kära blogg som hade 2 års dag igår.
Så massa grattis!!!
Vi får se hur länge den kommer finnas kvar, kära Jenny och vänner. Jag älskar min blogg men jag har börjat fundera på att kanske avveckla den så småningom. Men vi får se hur det blir.