Ja, jag finns kvar.. Som de flesta vet så har det varit ganska mycket på sista och jag har inte haft varken tid eller lust för att blogga. Sorry. Ett tag framöver tänker jag fortsätta bete mig som en barnunge och gå runt och tycka att livet är orättvist ibland. Jag kan inte rå för att jag känner mig som en trotsig 5åring som tycker att allt är piss ibland.. Men förhoppningsvis så försvinner den känslan mer och mer..
Jag vacklar fram och tillbaka om jag ska fortsätta med bloggen eller om jag nu har gjort mitt och ska sluta med den här.. Jag älskar bloggen, men jag vet inte om jag har så mycket att ge er längre. Ni är och kommer alltid vara mina speciella sparvar och jag hoppas att jag ska få upp min blogg-glädje igen snart.. Kanske att den glädjen infinner sig redan till helgen.. Who knows??
2 kommentarer:
Livet är förbannat jävla piss ibland vännen, det vet vi... Varesig du finns kvar här eller tar en paus från oss så finns vi ju ändå alltid för dig och varandra IRL.
Jemma!!
Japp kan bara hålla med...
Skicka en kommentar